Intervju med Per Boysen

Igår presenterade vi Musik som Levebröd som månadens bok här på bloggen. Idag lägger vi stolt upp en intervju med en av författarna till boken, Per Boysen.

Hej Per, berätta lite om dig själv och din bakgrund och hur länge du har arbetat professionellt med musik?

-Hej hej. Jo, jag är född 1955, men har numera vant mig vid att folk tror att jag är yngre än vad jag är. Har jobbat med musik i lite mer än 30 år. Den första heltidsturnén gjorde jag redan 1979 och den var både rolig och tråkig. Tråkig på grund av mitt seriösa musikintresse - när man spelar live får man kompromissa och jag spelade i ett showband - men rolig för att jag fick möte publik.

Under 80-talet var jag inkopplad som studiemusiker och spelade med bland annat Peter Le Marc och Ema Telstarturnéerna. Men jag har alltid varit mer intresserad av att utforska andra världar med musik som medel. Det gör man inte som underhållare om man inte är en riktigt bra underhållare och skapar sin genre, vilket jag inte är eller har gjort, vilket i sin tur gav mig en ständig frustration. På 90-talet spelade jag med ett heltidsprojekt som var signat på ett Warner och andra Internationella bolag i Tyskland och Sydostasien, musik som man fortfarande kan hitta i second hand backarna säger Per och skrattar.

Per berättar vidare att han under sin tid som professionell musiker känt att det inte varit helt rätt för honom, att han känt ett behov av att göra något annat också. Om inte annat för att betala hyran varje månad.

-Jag har alltid haft enkelt att skriva och hantera information så jag kontaktade olika tidningar och började skriva på frilansbasis. När internet kom så tyckte jag att det var helt fantastiskt att kunna få en sådan distributionsform för musik så jag hoppade av majorbolagskontrakten och de projekten och hamnande istället på ett projekt som skulle skriva en bok för en gymnasieskola om hur de kunde spela in musik och distribuera den via internet.

Under det projektet kom det sig att Per blev Sveriges internetguru för musiker. Mest för att, som han uttrycker det själv, ingen annan brydde sig om ”det där”. Det hela resulterade i att Kent Wennman som precis hade skrivit musik för levebröd ringde och undrade om Per kunde skriva lite om internet ur ett musikperspektiv i den boken.

-Nu har vi jobbat tillsammans i fyra upplagor av boken. Det är ju en bok som jag själv använde 1994 då jag blev signad på majorbolag för att få tips runt kontraktsfrågor, något som resulterade i att jag aldrig skrev på ett kontrakt utan att noga läsa igenom det innan vilket har varit räddningen för mig. Fortfarande idag är det jättebra när jag gör skivor som jag släpper genom min enskilda firma som är mitt skivbolag. Reglerna i Sverige gör att jag kan regga det hos Ifpi som ett skivbolag, vilket ger kompositionsersättning och ger också rätt till musikerersättningar som ju går via Sami. Skivbolagen får pengar när musik spelas i radio och ger man ut sin skiva så måste man tänka på det. Om du inte hör av dig till Ifpi och fyller i en ”claimform” att du har ett skivbolag som ger ut det där så får du inte ut de pengarna utan de stannar hos Ifpi. Ger man ut en skiva så ska man samarbeta med Ifpi och inte bara tycka att de är bad guys, vilket många gör. De har en funktion om man följer sina rättigheter.

Hur har boken mottagits?

-Väldigt bra, vilket jag har svårt att förstå då jag mest tänker på det som inte finns i boken.

Vad finns inte i boken?

-Sociala nätverksmedia till exempel. Jag tänker mest på min del jag skrivit om, om de delar som hänger ihop med internet eftersom det händer så mycket och så fort.

Per tar upp Spotfiy som exempel.

-Det finns två olika sätt att hantera rättigheter runt musik, det traditionella som är det legala där man knyter nya avtal som till exempel Spotify som har en liten ersättning för varje lyssning och om du jämför det med skivbolagens gamla modell för rättigheterna så är det en väldigt stor skillnad. Dessutom är det oklart om Spotify är radio eller om det är som att gå in i en skivbutik, det är ett nytt medium med nya förutsättningar och att det är så verkligheten ser ut idag.

-men för kontraktfrågor är boken fortfarande jättebra, fortsätter Per, det finns nog egentligen ingen annan heller. De rättigheterna som finns försvinner ju inte för att folk nu sitter och byter filer med varandra. Och om du ska arbeta med musik så måste du känna till lagen, spelar ingen roll om folk bryter mot den, de måste känna till den. Detta säger jag för att jag möter mycket folk som vill jobba med musik men som inte tar reda på vad som gäller och det är skillnaden mellan de som vill jobba med musik och de som jobbar med musik.

Vad tycker du är de stora förändringarna för en musiker som idag vill livnära sig på sin musik till skillnad från då du skrev boken?

-Den absolut största förändringen är att du idag måste arbeta mer efter D.I.Y modellen, att göra saker själv. Det gör alla, även etablerade artister. Det praktiska arbetet har alltid bestått av 90 procent kontorsarbete och 10 procent konstnärligt arbete. De 90 procenten kontorsarbete gjordes tidigare av skivbolagen, men nu fungerar det inte så längre utan folk får göra det själva helt enkelt.

Vilka möjligheter ser du i framtiden för musiker som vill leva på sin musik?

-Generellt tror jag att det kommer att gå bra att leva på sin musik och det kommer att bli en förskjutning mer åt livebiten. Det kanske blir svårt att livnära sig som producent av inspelad musik, just för det hantverket kommer nog marknaden att minska

Vem tror du istället kommer att stå för produktionerna?

-Det kommer nog bli så att artisterna själv står för det och vissa blir bättre och kommer i sin tur att producera för andra en kort period, men den klassiska modellen med dyr och fin studio kommer det nog bli svårare att jobba med.

Vi tackar Per Boysen för hans tid och kloka ord och vänder oss till er läsare igen:

Så, vad kan ni lära er av detta? Som jag skrev i boktipset igår tycker jag först och främst att alla som vill arbeta med musik bör läsa den här boken. Jag tycker faktiskt att det är artistens/låtskrivarens förbannade skyldighet att i alla fall ha ett hum om sina rättigheter. Det är en snårskog och inte alls lätt, jag vet, men sitter man tex vid en kontraktsförhandling är det inte alls dumt om man vet åtminstone lite grann om avtalsrätt och känner sig osäker finns det också hjälp att tillgå. Popjuristen här i Malmö till exempel är fenomenal.

Mer då? Branschen genomgår just nu en stor strukturell förändring och jag tycker mig kunna se ett mönster som påminner om vad vi på Upsweden gärna predikar, och förutsätter, att man som artist bör ägna sig åt: D.I.Y. Att man får göra saker själv. Så länge ingen annan gör det åt dig får du göra det själv. Rätt logiskt, eller hur? När dagen sedan kommer då någon (skivbolag/förlag/management) vill göra allt det administrativa/tråkiga åt dig (gissningsvis mot en del av kakan) ska du ha full koll på vad som är fair och vad du som artist kan ställa för krav och har juridisk rätt till.

Capish? Gå nu ut i solen med er.