Vår praktikant Christian har sammanställt en tipsblogg för digital marknadsföring, som vi varmt rekommenderar.
För knappt en vecka sedan var vi och lyssnade på Martin Thörnkvist från Media Evolution som talade om Crowd Funding.
”It´s a long way to go if you don´t know where you going, and you don´t now where you going if you´re lost” /Gang Starr
Likt de kloka orden från Gang Starr vittnar om så måste du ha mål för det strategiska arbetet med din musik, annars är du vilse.
Du känner säkert igen följande scenario. Du har lagt tid och andra resurser på att nätverka, nätverka genom social media, gjort press-kit, tryckt promotionmaterial som du skickat ut till varenda person du hittar inom musikbransch och media, kontaktat arrangörer, försökt skaffa en sponsor osv. Men det enda resultat du har uppnått är att din kalender fortfarande är lika tom som din plånbok, du känner dig mer stressad och besviken för att ingenting någonsin händer med din musik.
Det är här allting börjar i arbetet med din musik.
Det finns ett talsätt som säger att vi gör saker två gånger, först i fantasin och sedan på papperet. Detta stödjs av studier som visar att människor som skriver ner sina långsiktiga mål har en väsentligt större chans att nå dem.
En annan viktig anledning till varför långsiktiga mål är viktiga är att det ofta tar tid att etablera sig som artist. Om du börjar arbetar efter en marknadsföringsstrategi så tar det ofta ett år innan du börjar märka av resultatet.
En enkel övning för att formulera långsiktiga mål är att skriva ner de tre viktigaste sakerna som du vill ska hända med din musik två år framåt i tiden.
Börja med den första punkten, skriv ner varför du vill nå det målet och vilken betydelse det skulle ha för dig om du gjorde det. Skriv sedan ner allt som krävs för att nå det målet, planera hur lång tid varje åtgärd tar och planera sedan in åtgärderna i din kalender.
Gör likadant med de andra två målen.
Planera också in en utvärdering var tredje månad där du utvärderar hur arbetet mot dina mål har gått. Vad har gått bra? Varför har det gått bra? Hur ska du jobba för att det ska fortsätta att gå bra?
Vad har gått mindre bra? Hur kommer det sig att det gått mindre bra? Vad kan du lära dig av det? Hur ska du förändra ditt arbete så att resultatet tar dig närmare ditt mål?
Nu är det bara för dig att arbeta enligt det som du har planerat och inte ge upp även om det känns tungt.
Lycka till!
Nu när sommaren är slut börjar det ofta hända saker för musiker. När man har en nyhet - en spelning, skiv- eller låtsläpp, ny hemsida, eller vad det nu kan vara - vill man, förhoppningsvis, sprida den här nyheten. Det gör man lättast genom att berätta om nyheten för företrädesvis journalister och bloggare. Man gör en så kallad pressrelease. Den kan skickas ensam eller tillsammans med en promoskiva eller dyl.
Och hur skriver man då en sådan?
Till en början skulle jag vilja återanknyta till Gustavs utomordentliga text om kommunikation som han skrev för ett tag sen. Jag rekommenderar varmt att ni läser igenom det om ni inte redan gjort det. Har ni redan gjort det? Läs igenom igen! Att göra en ordentlig analys och tänkta igenom vad, varför, vem, när, var och hur är i en pressrelease lika viktig som i all annan kommunikation.
När du har tänkt ut till vem du vill nå ut till, vad du ska säga, varför du säger det, när du ska göra det, var du skall skicka och slutligen hur du skall göra det. När du gjort allt det, då kan du börja snickra på själva texten till pressreleasen.
Börja med att tydligt visa vem du som avsändaren är och kontaktuppgifter till dig. Textmässigt har en pressrelease har många likheter med en klassisk nyhetsartikel.
Tänk också på att:
Hoppas tipsen kan vara till nytta.
Trevlig helg!
Loïc Le Meur
, grundaren till bl.a Seesmic, LeWeb och Rapidsite ger en gratis kurs via youtube i hur du kan stärka ditt varumärke på 30 dagar.
Ett ganska vanligt scenario när band eller musiker skriver sina utskick till bokare, arrangörer, skivbolag, förlag osv. är att de skriver ut att de är kreativa, hårt kämpande, professionella, tycker det ska bli kul att spela/spela in och så vidare. Men istället för att skriva ut det, hur kan du visa det?
Om du kontaktar ett skivbolag och skriver att du är hårt kämpande för din musik, samtidigt som du inte har tagit dig tiden att adressera rätt person, gjort ett tilltalande utskick, skrivit slarvigt på brevets framsida.
Hur stor roll spelar det då vad du skriver?
Om du vore hårt kämpande för din musik hade du snarare printat utskicket, tryckt dina kuvert, skickat med ett klistermärke, länkat till en seriös hemsida, lagt tid på texten.
Handling talar mer än ord.
Hur kan du visa att du och ditt band är professionella, utan att skriva det i ditt utskick?
Skriv fem sätt.
1.
2.
3.
4.
5.
Hur kan du visa att du och ditt band får publiken att dansa, utan att skriva ut det i ditt utskick?
Skriv tre sätt:
1.
2.
3.
Alltid när du funderar på att kontakta någon aktör tänk på hur du kan visa det du vill säga genom handling.
Lycka till!
Igår presenterade vi Musik som Levebröd som månadens bok här på bloggen. Idag lägger vi stolt upp en intervju med en av författarna till boken, Per Boysen.
Hej Per, berätta lite om dig själv och din bakgrund och hur länge du har arbetat professionellt med musik?
-Hej hej. Jo, jag är född 1955, men har numera vant mig vid att folk tror att jag är yngre än vad jag är. Har jobbat med musik i lite mer än 30 år. Den första heltidsturnén gjorde jag redan 1979 och den var både rolig och tråkig. Tråkig på grund av mitt seriösa musikintresse - när man spelar live får man kompromissa och jag spelade i ett showband - men rolig för att jag fick möte publik.
Under 80-talet var jag inkopplad som studiemusiker och spelade med bland annat Peter Le Marc och Ema Telstarturnéerna. Men jag har alltid varit mer intresserad av att utforska andra världar med musik som medel. Det gör man inte som underhållare om man inte är en riktigt bra underhållare och skapar sin genre, vilket jag inte är eller har gjort, vilket i sin tur gav mig en ständig frustration. På 90-talet spelade jag med ett heltidsprojekt som var signat på ett Warner och andra Internationella bolag i Tyskland och Sydostasien, musik som man fortfarande kan hitta i second hand backarna säger Per och skrattar.
Per berättar vidare att han under sin tid som professionell musiker känt att det inte varit helt rätt för honom, att han känt ett behov av att göra något annat också. Om inte annat för att betala hyran varje månad.
-Jag har alltid haft enkelt att skriva och hantera information så jag kontaktade olika tidningar och började skriva på frilansbasis. När internet kom så tyckte jag att det var helt fantastiskt att kunna få en sådan distributionsform för musik så jag hoppade av majorbolagskontrakten och de projekten och hamnande istället på ett projekt som skulle skriva en bok för en gymnasieskola om hur de kunde spela in musik och distribuera den via internet.
Under det projektet kom det sig att Per blev Sveriges internetguru för musiker. Mest för att, som han uttrycker det själv, ingen annan brydde sig om ”det där”. Det hela resulterade i att Kent Wennman som precis hade skrivit musik för levebröd ringde och undrade om Per kunde skriva lite om internet ur ett musikperspektiv i den boken.
-Nu har vi jobbat tillsammans i fyra upplagor av boken. Det är ju en bok som jag själv använde 1994 då jag blev signad på majorbolag för att få tips runt kontraktsfrågor, något som resulterade i att jag aldrig skrev på ett kontrakt utan att noga läsa igenom det innan vilket har varit räddningen för mig. Fortfarande idag är det jättebra när jag gör skivor som jag släpper genom min enskilda firma som är mitt skivbolag. Reglerna i Sverige gör att jag kan regga det hos Ifpi som ett skivbolag, vilket ger kompositionsersättning och ger också rätt till musikerersättningar som ju går via Sami. Skivbolagen får pengar när musik spelas i radio och ger man ut sin skiva så måste man tänka på det. Om du inte hör av dig till Ifpi och fyller i en ”claimform” att du har ett skivbolag som ger ut det där så får du inte ut de pengarna utan de stannar hos Ifpi. Ger man ut en skiva så ska man samarbeta med Ifpi och inte bara tycka att de är bad guys, vilket många gör. De har en funktion om man följer sina rättigheter.
Hur har boken mottagits?
-Väldigt bra, vilket jag har svårt att förstå då jag mest tänker på det som inte finns i boken.
Vad finns inte i boken?
-Sociala nätverksmedia till exempel. Jag tänker mest på min del jag skrivit om, om de delar som hänger ihop med internet eftersom det händer så mycket och så fort.
Per tar upp Spotfiy som exempel.
-Det finns två olika sätt att hantera rättigheter runt musik, det traditionella som är det legala där man knyter nya avtal som till exempel Spotify som har en liten ersättning för varje lyssning och om du jämför det med skivbolagens gamla modell för rättigheterna så är det en väldigt stor skillnad. Dessutom är det oklart om Spotify är radio eller om det är som att gå in i en skivbutik, det är ett nytt medium med nya förutsättningar och att det är så verkligheten ser ut idag.
-men för kontraktfrågor är boken fortfarande jättebra, fortsätter Per, det finns nog egentligen ingen annan heller. De rättigheterna som finns försvinner ju inte för att folk nu sitter och byter filer med varandra. Och om du ska arbeta med musik så måste du känna till lagen, spelar ingen roll om folk bryter mot den, de måste känna till den. Detta säger jag för att jag möter mycket folk som vill jobba med musik men som inte tar reda på vad som gäller och det är skillnaden mellan de som vill jobba med musik och de som jobbar med musik.
Vad tycker du är de stora förändringarna för en musiker som idag vill livnära sig på sin musik till skillnad från då du skrev boken?
-Den absolut största förändringen är att du idag måste arbeta mer efter D.I.Y modellen, att göra saker själv. Det gör alla, även etablerade artister. Det praktiska arbetet har alltid bestått av 90 procent kontorsarbete och 10 procent konstnärligt arbete. De 90 procenten kontorsarbete gjordes tidigare av skivbolagen, men nu fungerar det inte så längre utan folk får göra det själva helt enkelt.
Vilka möjligheter ser du i framtiden för musiker som vill leva på sin musik?
-Generellt tror jag att det kommer att gå bra att leva på sin musik och det kommer att bli en förskjutning mer åt livebiten. Det kanske blir svårt att livnära sig som producent av inspelad musik, just för det hantverket kommer nog marknaden att minska
Vem tror du istället kommer att stå för produktionerna?
-Det kommer nog bli så att artisterna själv står för det och vissa blir bättre och kommer i sin tur att producera för andra en kort period, men den klassiska modellen med dyr och fin studio kommer det nog bli svårare att jobba med.
Vi tackar Per Boysen för hans tid och kloka ord och vänder oss till er läsare igen:
Så, vad kan ni lära er av detta? Som jag skrev i boktipset igår tycker jag först och främst att alla som vill arbeta med musik bör läsa den här boken. Jag tycker faktiskt att det är artistens/låtskrivarens förbannade skyldighet att i alla fall ha ett hum om sina rättigheter. Det är en snårskog och inte alls lätt, jag vet, men sitter man tex vid en kontraktsförhandling är det inte alls dumt om man vet åtminstone lite grann om avtalsrätt och känner sig osäker finns det också hjälp att tillgå. Popjuristen här i Malmö till exempel är fenomenal.
Mer då? Branschen genomgår just nu en stor strukturell förändring och jag tycker mig kunna se ett mönster som påminner om vad vi på Upsweden gärna predikar, och förutsätter, att man som artist bör ägna sig åt: D.I.Y. Att man får göra saker själv. Så länge ingen annan gör det åt dig får du göra det själv. Rätt logiskt, eller hur? När dagen sedan kommer då någon (skivbolag/förlag/management) vill göra allt det administrativa/tråkiga åt dig (gissningsvis mot en del av kakan) ska du ha full koll på vad som är fair och vad du som artist kan ställa för krav och har juridisk rätt till.
Capish? Gå nu ut i solen med er.
Månadens Boktips är den här månaden Musik som Levebröd av Kent Wennman och Per Boysen.
Om man bara fick välja en bok att tipsa musiker om så ligger den här bra till. Jag skall kanske tillägga att jag vet att finns flera former av utövande av musik, glad amatör till fullblodsproffs, och att vissa inte alls är intresserade av att göra sitt musicerande till någon business. Men har man någon som helst plan på att göra något annat än att plåga sina kompisar kring lägerelden med sitt gitarrplink (Läs; komma någon vart med sin musik) så gör man sig själv en tjänst i att läsa Musik som levebröd .
Boken är ett standardverk på flera av landets 
musikutbildningar och innehåller bland annat hur du kan söka stipendier, vilka rättigheter du har som upphovsman och/eller musiker och när och hur du kan kräva ersättning för vad, hur ett musikförlag arbetar samt en mycket gedigen del om hur du marknadsför din musik bäst mot olika aktörer. Dessutom skriver de båda författarna var sin del i kapitlet om fildelning på ett personligt, nyktert, sunt och reflekterande sätt. Något som känns allt för ovanligt i en i övrigt väldigt infekterad debatt om fildelning.
Att boken går igenom saker, exempelvis juridiska rättigheter, på ett så pass enkelt och pedagogiskt sätt så att även ickebevandrade i juridik kan förstå (typ undertecknad) ger den ett extra plus.
Om du inte känner att du har full koll på allt som musikbranschen innehåller är det här boken för dig. Bara läs den, goddamnit.
Boken köpen man förslagsvis direkt av författaren själv, här.
Inlägg
Alla kommentarer
