Några som inte ens försöker...

Att ingen längre bryr sig om skivbranschens firmafest -Grammisgalan- är old news och att såga samma gala känns vid det här laget som att slå i en synnerligen öppen dörr. Men, det är lite svårt att låta bli när man nås av dagen nyhet om att två nya kategorier/priser skall instiftas till nästa års gala den 17 Januari.
Dessa är årets svenska internationella framgång och international artist breaktrough of the year. Att man väljer att instifta dessa är i sig inget konstigt, framförallt inte sen regeringen dragit tillbaka sitt exportpris för den eller de som utmärkt sig internationellt.

Det som är anmärkningsvärt är att man, när man ändå lägger till nya, med en åsnas envishet fortfarande vägrar instifta egna kategorier för hiphop, klubbmusik och soul/r'n'b. Låt oss säga att Adrian Lux, som toppar den engelska dancelistan, vinner pris för internationella framgång. Fint i så fall, han får uppskattning för att han lyckats utomlands. Men det är den kommersiella framgången som hyllas, musikaliskt har man inte mer respekt för han gärning än att man nonchalant slänger ihop hans musik med det som idag kallas "urban" , typ all modern musik som inte får plats i befintliga tävlingskategorier.

Nåja. Man ska ju naturligtvis inte bli förvånad.
Men hoppet (om att "dom" skall visa någon form av vilja till att inte vara de dinosaurier de är) är väl det sista som överger en.
Nästa år kanske? Eller nästa efter det, eller nästa efter det, eller nästa efter det, eller nästa efter det...

Trevlig helg.

En svensk motsvarighet till SXSW är född.

Live at Heart heter arrangemanget som den 11-12 september för första gången går av stapeln i Örebro. Överallt i staden, på krogar, restauranger, klädbutiker, festvåningar och gatorna kommer ett hundratal artister och band att framträda med sin musik.

I år är Live at heart en renodlad "live-festival" men tanken är att festivalen på ska bli en naturlig mötesplats för musiker, musikbransch och musikälskare, precis som SXSW alltså. Arrangörerna säger sig redan ha fått gott gensvar från de stora skivbolagen som sagt sig skicka så många anställda som möjligt till festivalen för att scouta band.

UpSweden har förövrigt redan 9 akter representerade i nuvarande line-up. Vi klappar oss själva på ryggen och önskar er alla en trevlig helg.

Phantom Music Publisher

Att försäljningen av CD-skivor minskat är ett faktum som musikbranschen försöker förhålla sig till.

En del ger upp, andra hittar nya sätt att förpacka musiken och/eller motivera kunderna till att köpa sina produkter och en del letar efter sätt att minska sina omkostnader.

Sprunget ur den sista strategin att minska sina omkostnader har det kommit en modell som blivit allt vanligare, där du som upphovsman är den stora förloraren.

Strategin består av att skivbolag och produktionsbolag skapar egna förlag, som utmärks av att inte jobbar nämnvärt med den anslutnes musik. Dessa förlag benämns som en phantom music publisher.

Anslutning till dessa förlag som ägs av skivbolaget/tv-bolaget är ett villkor för att din skiva sedan ska släppas, eller att din musik ska kunna användas i ett tv-program.

För dig som upphovsman kan detta bli en förlust på 33 % - 50 % då dessa förlag är skapade för att slippa betala ut hela den ersättning som du är berättigad till som upphovsman.

Ett exempel på detta är TV 4 som sedan 90-talet har ett musikförlag som heter TV 4 Vision och är en phantom music publisher.

SKAP arbetar mot detta och lämnade 2004 in en ansökan till marknadsdomstolen om ett förbud mot TV 4:s oskäliga avtalsvillkor tillsammans med dess systerorganisation BACS i England.

Vad tycker du om phantom music publishers? Nödvändigt ont eller ett resultat av girighet?

Intervju med Per Boysen

Igår presenterade vi Musik som Levebröd som månadens bok här på bloggen. Idag lägger vi stolt upp en intervju med en av författarna till boken, Per Boysen.

Hej Per, berätta lite om dig själv och din bakgrund och hur länge du har arbetat professionellt med musik?

-Hej hej. Jo, jag är född 1955, men har numera vant mig vid att folk tror att jag är yngre än vad jag är. Har jobbat med musik i lite mer än 30 år. Den första heltidsturnén gjorde jag redan 1979 och den var både rolig och tråkig. Tråkig på grund av mitt seriösa musikintresse - när man spelar live får man kompromissa och jag spelade i ett showband - men rolig för att jag fick möte publik.

Under 80-talet var jag inkopplad som studiemusiker och spelade med bland annat Peter Le Marc och Ema Telstarturnéerna. Men jag har alltid varit mer intresserad av att utforska andra världar med musik som medel. Det gör man inte som underhållare om man inte är en riktigt bra underhållare och skapar sin genre, vilket jag inte är eller har gjort, vilket i sin tur gav mig en ständig frustration. På 90-talet spelade jag med ett heltidsprojekt som var signat på ett Warner och andra Internationella bolag i Tyskland och Sydostasien, musik som man fortfarande kan hitta i second hand backarna säger Per och skrattar.

Per berättar vidare att han under sin tid som professionell musiker känt att det inte varit helt rätt för honom, att han känt ett behov av att göra något annat också. Om inte annat för att betala hyran varje månad.

-Jag har alltid haft enkelt att skriva och hantera information så jag kontaktade olika tidningar och började skriva på frilansbasis. När internet kom så tyckte jag att det var helt fantastiskt att kunna få en sådan distributionsform för musik så jag hoppade av majorbolagskontrakten och de projekten och hamnande istället på ett projekt som skulle skriva en bok för en gymnasieskola om hur de kunde spela in musik och distribuera den via internet.

Under det projektet kom det sig att Per blev Sveriges internetguru för musiker. Mest för att, som han uttrycker det själv, ingen annan brydde sig om ”det där”. Det hela resulterade i att Kent Wennman som precis hade skrivit musik för levebröd ringde och undrade om Per kunde skriva lite om internet ur ett musikperspektiv i den boken.

-Nu har vi jobbat tillsammans i fyra upplagor av boken. Det är ju en bok som jag själv använde 1994 då jag blev signad på majorbolag för att få tips runt kontraktsfrågor, något som resulterade i att jag aldrig skrev på ett kontrakt utan att noga läsa igenom det innan vilket har varit räddningen för mig. Fortfarande idag är det jättebra när jag gör skivor som jag släpper genom min enskilda firma som är mitt skivbolag. Reglerna i Sverige gör att jag kan regga det hos Ifpi som ett skivbolag, vilket ger kompositionsersättning och ger också rätt till musikerersättningar som ju går via Sami. Skivbolagen får pengar när musik spelas i radio och ger man ut sin skiva så måste man tänka på det. Om du inte hör av dig till Ifpi och fyller i en ”claimform” att du har ett skivbolag som ger ut det där så får du inte ut de pengarna utan de stannar hos Ifpi. Ger man ut en skiva så ska man samarbeta med Ifpi och inte bara tycka att de är bad guys, vilket många gör. De har en funktion om man följer sina rättigheter.

Hur har boken mottagits?

-Väldigt bra, vilket jag har svårt att förstå då jag mest tänker på det som inte finns i boken.

Vad finns inte i boken?

-Sociala nätverksmedia till exempel. Jag tänker mest på min del jag skrivit om, om de delar som hänger ihop med internet eftersom det händer så mycket och så fort.

Per tar upp Spotfiy som exempel.

-Det finns två olika sätt att hantera rättigheter runt musik, det traditionella som är det legala där man knyter nya avtal som till exempel Spotify som har en liten ersättning för varje lyssning och om du jämför det med skivbolagens gamla modell för rättigheterna så är det en väldigt stor skillnad. Dessutom är det oklart om Spotify är radio eller om det är som att gå in i en skivbutik, det är ett nytt medium med nya förutsättningar och att det är så verkligheten ser ut idag.

-men för kontraktfrågor är boken fortfarande jättebra, fortsätter Per, det finns nog egentligen ingen annan heller. De rättigheterna som finns försvinner ju inte för att folk nu sitter och byter filer med varandra. Och om du ska arbeta med musik så måste du känna till lagen, spelar ingen roll om folk bryter mot den, de måste känna till den. Detta säger jag för att jag möter mycket folk som vill jobba med musik men som inte tar reda på vad som gäller och det är skillnaden mellan de som vill jobba med musik och de som jobbar med musik.

Vad tycker du är de stora förändringarna för en musiker som idag vill livnära sig på sin musik till skillnad från då du skrev boken?

-Den absolut största förändringen är att du idag måste arbeta mer efter D.I.Y modellen, att göra saker själv. Det gör alla, även etablerade artister. Det praktiska arbetet har alltid bestått av 90 procent kontorsarbete och 10 procent konstnärligt arbete. De 90 procenten kontorsarbete gjordes tidigare av skivbolagen, men nu fungerar det inte så längre utan folk får göra det själva helt enkelt.

Vilka möjligheter ser du i framtiden för musiker som vill leva på sin musik?

-Generellt tror jag att det kommer att gå bra att leva på sin musik och det kommer att bli en förskjutning mer åt livebiten. Det kanske blir svårt att livnära sig som producent av inspelad musik, just för det hantverket kommer nog marknaden att minska

Vem tror du istället kommer att stå för produktionerna?

-Det kommer nog bli så att artisterna själv står för det och vissa blir bättre och kommer i sin tur att producera för andra en kort period, men den klassiska modellen med dyr och fin studio kommer det nog bli svårare att jobba med.

Vi tackar Per Boysen för hans tid och kloka ord och vänder oss till er läsare igen:

Så, vad kan ni lära er av detta? Som jag skrev i boktipset igår tycker jag först och främst att alla som vill arbeta med musik bör läsa den här boken. Jag tycker faktiskt att det är artistens/låtskrivarens förbannade skyldighet att i alla fall ha ett hum om sina rättigheter. Det är en snårskog och inte alls lätt, jag vet, men sitter man tex vid en kontraktsförhandling är det inte alls dumt om man vet åtminstone lite grann om avtalsrätt och känner sig osäker finns det också hjälp att tillgå. Popjuristen här i Malmö till exempel är fenomenal.

Mer då? Branschen genomgår just nu en stor strukturell förändring och jag tycker mig kunna se ett mönster som påminner om vad vi på Upsweden gärna predikar, och förutsätter, att man som artist bör ägna sig åt: D.I.Y. Att man får göra saker själv. Så länge ingen annan gör det åt dig får du göra det själv. Rätt logiskt, eller hur? När dagen sedan kommer då någon (skivbolag/förlag/management) vill göra allt det administrativa/tråkiga åt dig (gissningsvis mot en del av kakan) ska du ha full koll på vad som är fair och vad du som artist kan ställa för krav och har juridisk rätt till.

Capish? Gå nu ut i solen med er.

Månadens Boktips - Juli

Månadens Boktips är den här månaden Musik som Levebröd av Kent Wennman och Per Boysen.

Om man bara fick välja en bok att tipsa musiker om så ligger den här bra till. Jag skall kanske tillägga att jag vet att finns flera former av utövande av musik, glad amatör till fullblodsproffs, och att vissa inte alls är intresserade av att göra sitt musicerande till någon business. Men har man någon som helst plan på att göra något annat än att plåga sina kompisar kring lägerelden med sitt gitarrplink (Läs; komma någon vart med sin musik) så gör man sig själv en tjänst i att läsa Musik som levebröd .

Boken är ett standardverk på flera av landets musikutbildningar och innehåller bland annat hur du kan söka stipendier, vilka rättigheter du har som upphovsman och/eller musiker och när och hur du kan kräva ersättning för vad, hur ett musikförlag arbetar samt en mycket gedigen del om hur du marknadsför din musik bäst mot olika aktörer. Dessutom skriver de båda författarna var sin del i kapitlet om fildelning på ett personligt, nyktert, sunt och reflekterande sätt. Något som känns allt för ovanligt i en i övrigt väldigt infekterad debatt om fildelning.

Att boken går igenom saker, exempelvis juridiska rättigheter, på ett så pass enkelt och pedagogiskt sätt så att även ickebevandrade i juridik kan förstå (typ undertecknad) ger den ett extra plus.

Om du inte känner att du har full koll på allt som musikbranschen innehåller är det här boken för dig. Bara läs den, goddamnit.

Boken köpen man förslagsvis direkt av författaren själv, här.

Hur hade det varit att få ett stipendium för att arbeta med din musik?

Idag öppnar anmälan till Stim-stipendiet, ett stipendium som vänder sig till dig som är upphovsman.
Stim avsätter varje år 3% av den totala avräkningen till stipendier i syfte att stödja svenska upphovsmän, och stipendiesumman varierar upp till 50.000:-

Vi rekommenderar dig att söka detta stipendium då det gör det möjligt för dig att satsa ännu mer på din musik.

Här nedan är kriterierna:

Som Stim-ansluten upphovsman är du välkommen att söka Stim-stipendium. Du ska till övervägande del vara verksam som upphovsman och uppfylla högt ställda kvalitetskrav.

Du kan endast söka stipendium via webbformulär på www.stim.se

Ansökningsperioden är från den 1 juli till den 31 augusti kl. 15.00

Senast då ska din digitala stipendieansökan samt obligatoriska bilagor vara Stim tillhanda.

OBS! Poststämpel gäller ej.

Försenade eller ofullständiga ansökningar är ogiltiga och beaktas inte.

Du kan inte söka stipendium om:

• din taxerade privata inkomst under 2009 översteg 320 000 kronor
• du under 2009 fått arbetsstipendium från Konstnärsnämnden
• du fått Stim-stipendium de senaste två åren

Var pressar du bäst vinylskivor?

Försäljningen av CD-skivor har stadigt minskat och de senaste åren har präglats av en minskning på ungefär 50 % samtidigt som vinylförsäljningen gått från att vara ett "dött" format till att återigen vara ett format som säljer skivor.

På den amerikanska marknaden gick det 2008 - 2009 att se en ökning av vinylförsäljningen på ca 30% enligt Nielsen SoundScan

Varför vinyl återigen har blivit så populärt anses bero på flera anledningar, dels så är det ett självklart format i vissa musikstilar som dancehall, northern soul och tehcno. Samtidigt har vi sett en uppgång av Dj:s som idag spelar på skivspelare med Serato och vinylskivor blandat istället för att spela på Pioneers CD-spelare.

Vinyl kostar mer att producera och att skicka, samtidigt så höjs röster som menar att vinylskivan är ett format med mer omtanke än CD och med längre hållbarhet än vad CD-skivan har.

Oavsett anledningarna så är ju den väsentliga frågan vad dina lyssnare vill ha, vill de ha vinylskivor så bör du också erbjuda dem det.

Men var ska du vända dig om du vill trycka vinyl?
Här nedan kommer ett urval på tryckerier, de är inte rangordnade efter pris eller service men är en bra start.

http://xvinylx.com/about/
http://www.protected.de/200/cgi-bin/shop.dll?AnbieterID=1
http://www.tailrecvinyl.com/
http://www.gzvinyl.cz/404
http://ks-musik.de/
http://www.randmuzik.de/english/home.html
http://mobineko.com/
http://www.celebrate.de/v3/
http://www.ea-produktion.se/
http://www.discreplication.se

Tycker du att något tryckeri saknas? Vilket?

Vilka superhjältar finns i ditt team?

Super och Actionhjältar, biofilm och team

Sommarens biofilmer präglas i vanlig ordning av remakes av serier och filmer som varit populära för minst två decennium sedan, eller i japan för fem år sedan och jag noterade att en av sommarens filmer var A-team.

A-team är i likhet med många andra super och actionhjältar ett team som består av medlemmar med olika färdigheter och kunskaper.

Exemplen på framgångsrika team är många men för nostalgins skull så ska jag nämna några andra som också arbetar tillsammans, minns ni Turtles, X-men, Fantastiska Fyran, Justice League, Avengers, Power Rangers för att nämna några?

Vad kan då du lära dig utav dem? Jo att team är ett enkelt och effektfullt sätt att komplettera dig själv med.

Varför ska du göra något som du inte tycker om att göra när någon annan tycker det är kul, gör det bättre och skulle kunna hjälpa dig?

Det traditionella sättet för att få hjälp med delar av arbetet runt musiken är att köpa in tjänsten antingen genom att ge bort en procentdel på såld musik/merch/stimintäkter/etc. eller genom att betala en fast avgift eller timpenning för arbetet.
Båda dessa alternativ kan sägas vara en del av den traditionella musikbranschen och innebär att du köper in en utomstående experthjälp, förvisso oftast för en skälig penning men som i slutändan blir väldigt kostsam för en privat ekonomi.

Här tycker jag du ska tänka om! Och tänk lite mindre traditionellt än vad många gör.

Om du har människor i din omgivning som gillar din musik och som dessutom har kunskaper som du själv saknar eller känner att du inte gillar att göra, varför inte kolla med dem om de vill vara en del i ditt team?

Ett band idag har ingen anledning att enbart bestå av bara de konstnärliga medlemmarna utan kan lika gärna bestå av instrumentalister blandat med säljare, grafisk designer, chaufför, ljustekniker, produktionsansvarig för att nämna några kunskaper som kan vara användbara att samarbeta med.

Som med alla storband så finns det vissa nackdelar att vara många, fler människor involverade kan innebära högre gage och mer arbete att hålla samman allt, men fördelarna tycker jag är uppenbara.
Förmodligen får du fler spelningar, ett intressantare koncept och fler som arbetar tillsammans med dig för att din musik ska nå ut.

Band som spelar musik jämförs ofta med ett litet företag till sin organisationsform och det har varit en trend de senaste åren bland många medelstora företag att nästan anorektiskt slimma sitt företags organisation, något som forskning på området menar leder till minskade intäkter snarare än den ökning som är motivet bakom nedskärningarna.

Det är ofta i ett liknande läge som du som drivande medlem i ditt band eller din akt börjar. Du befinner dig i en situation med oändligt mycket jobb i en slimmad organisation, ofta med medarbetare som inte alltid är särskilt motiverade att jobba med alla delar som arbetet innefattar.

Därför borde du dela upp din musik i två delar, en konstnärlig som består av musiker och vokalister och en administrativ del som består av människor som tycker om marknadsföring, försäljning, nätverkande osv. men som alla är en del i ditt musikaliska projekt.

Vilka förmågor ska ditt superhjälteteam bestå av?

Piraterna tar över. Eller?

Här kommer en liten fortsättning på fildelningstemat. Sista veckan i maj var en all-time low för den amerikanska skivbranschen sen Nielsen soundscan började sammanställa statistik för skivförsäljningen. Billboard går så långt som att säga att det är den sämsta veckan sen 70-talet. Trist läge. Så vad göra? Tja, Universals president Jim Urie säger att det är av största vikt för alla inom musikindustrin att sätta press på kongressen och göra frågan viktig på riktig och få fram en lagstiftning som man länge efterfrågat i Sverige - Tvinga internetleverantörerna att samarbeta. Det är enligt Urie, piratverksamheten som är boven, naturligtvis. Vad annars?


Det må vara naivt, men jag trodde faktiskt att de stora skivbolagen kommit ifrån att skylla alla dåliga försäljningssiffror på piratverksamhet. Reflektion över den egna produktens värde eller hur väl ens affärsmodell egentligen fungerar tycks överflödig. Det var inte vi, det var dom!, liksom.

Men att straffa folk till lydnad har sällan visat sig vara speciellt lyckosamt. Dödsstraff i USA har visat sig ineffektivt för att minska morden där. Att jämföra dödsstraff med fildelning kan ju tyckas långsökt. Förespråkare av dödsstraff använder sig dock av samma retorik som skivbolagsfolken och har samma idé om straffpåföljden - Straffet skall fungera i avskräckande syfte. Men att stämma skiten ur tonåringar som laddat ner ett par låtar fungerar tydligen inte så bra. Urie säger det ju själv - Piratverksamheten blir bara värre och värre.

Detta leder min oundvikligen in på frågan: Exakt vad är det Urie menar när han vill sätta press på kongressen? Hur skall man kunna skrämma folk ännu mer?
Kanske är det på tiden att införa dödsstraff även för illegal nedladdning?

Vill för säkerhets skull poängtera att jag inte alls är pro-fri nedladdning av allt. Men saker och ting är som de är och ingenting har gått bättre för skivbolagen sen de började sin hetsjakt på fildelare. Att man fortfarande gör så häpnadsväckande lite för att utveckla sig själva och anpassa sig efter rådadande omständigheter är för mig bara väldigt konstigt.

Det är nog inte sand dom stack ner sina huvuden i, det var icke ännu stelnad betong.
En betong som sedan länge har stelnat, verkar det som.

Intervju med Emil Björkander från skivbolaget Black star foundation

Som ett led i att hjälpa dig med ditt arbete med musiken fortsätter vi vår intervjuserie med olika aktörer inom musikbranschen, för att på så sätt få reda på hur de jobbar och vad de har för tankar och tips till up´n´coming akter.

Denna gång har turen kommit till Emil Björkander från skivbolaget Black star foundation.

· Vad heter du?

Hej! Jag heter Emil Björkander och driver tillsammans med några andra Black star foundation.

· Vad är Black star foundation?

Black star foundation är från början ett skivbolag som med tiden har utvecklats till ett kreativt förlag, som sedan gått vidare till att bli en kulturförening där medlemmarna består av alla involverade själva som får bidra med att ta på sig ansvarsuppgifter och hjälpa till att förmedla sin kreativitet och sina skapelser.

· Hur kom det sig att du startade skivbolaget?

Har själv spelat band sedan jag var 14 år typ, tills nu när jag snart fyller 33. Satt alltid och fixade och trixade med att få ut våra bands demotaper, gjorde egna flyers och annonser. Så det flöt bara på med att jag utvecklade det hela för att hjälpa andra band och artister som jag gillade och tyckte verkade vettiga.

De band som jag själv spelat med har alltid fått bra hjälp från en rad olika skivbolag och personer med olika titlar som vi samarbetat med under åren.

Jag ville skapa ett positivt “gör det själv” inspirerat forum för de banden vi tagit oss an för att vidareförmedla de kunskaper vi skaffat oss under den här resan.

· Hur många artister arbetar du med?

Alldeles för många egentligen, men olika personer är ju olika aktiva under olika perioder. Vi har väl i regel alltid runt 5 band och artister som mer eller mindre är album eller turné aktuella. Går i vågor.

· Vilken målgrupp riktar Black star foundation sig till?

Självfallet alla möjliga, men i regel kulturintresserade som tycker om alternativkultur av olika slag. Vi försöker att verka så brett som möjligt, vi själva är hopplösa allätare som gillar uttryck av alla de slag, bara budskapet bakom är vettigt och tänkvärt.

· Kan du beskriva vad det är du gör på skivbolaget? Vad består ditt arbete av?

En allt i allo person som försöker att fungera som “spindeln I nätet” Mycket telefon och pappersarbete, försöker att delegera ut så mycket arbete till banden själva.

Det är väldigt lätt att bli en kontrollfreak som har svårt att släppa ifrån sig viktiga saker till andra, men det är nödvändigt både för mig själv för att klara av arbetsbelastningen, men även ur en demokrati aspekt där alla skall få ta del och bidra I det arbete vi gör.

· Vad tycker du är viktigt när en okänd musikakt kontaktar dig?

Finns många olika saker att tänka på. Jag tror det bästa är att presentera sig på ett positivt och påsmygande sätt…

Det är alldeles för många som skickar sina demo cd-r skivor och bara skriver ett par rader typ: “Det här är våran nya platta, vi vill att du släpper den, den ska va ute om två månader till våran 3 dagars Tysklands turné, vad säger du?”

Finns tusentals dåliga exempel,,,

Ett bra tillvägagångssätt är att kolla upp vad det är för grejer som vi jobbar med, hur vi och de banden presenterar sig själva och på vilket sätt som ditt egna band skulle tillföra oss något.

Vi är inte ett regelrätt skivbolag under den mer traditionella tolkningen, vi jobbar med en rad helt egentligen motsatta metoder.

Det kan vara bra att tänka på vad en själv som artist eller band är duktiga på vad det gäller att få ut och sprida sin kreativitet på. Hur kan vi på bästa sätt samarbeta för att få ett så bra resultat som möjligt.

Skivförsäljningen har under de senaste åren minskat avsevärt, många band klarar sig mycket bättre på att ge ut sina alster digitalt på egen hand än vad de skulle göra genom en tryckt skiva, på vilket sätt skulle ett skivbolag eller vi kunna erbjuda någonting extra utöver det?

· Vad tycker du är viktigt när du ska börja arbeta med nya band?

Att de delar flera avgörande visioner med oss, att de är redo att jobba hårt och passionerat för sin musik. En skiva är inte i närheten av klar enbart för att det sista gitarr pålägget är satt i studion. Det är en lång väg att ta sig från att Mastern är klar till det att folk får reda på att ens musik finns.

· Hur går du tillväga när du hittat ett band som du vill släppa?

Förklarar vilka vi är, varför vi uppskattar deras musik och på vilka sätt vi vill gå tillväga för att på bästa sätt få ut deras musik till så många som möjligt.

Vi kommer aldrig med färdiga erbjudanden, utan snarare inleder en dialog med de involverade för att få reda på vad de själva tycker är viktigt.

Alla artister och band är unika så därför finns det inga färdiga modeller kring hur en alltid går tillväga. Alla skivor vi hittills har släppt har krävt olika tillvägagångssätt kring vilka arbetsmetoder vi använt oss av.

Oftast är det viktigaste att se hur och vad bandet har gjort innan, det krävs stor tillit både från vår och deras sida.

Att lita på varandra och gemensamt se till att uppnå våra uppsatta mål är A och O.

· Vilka tips har du till oetablerade akter i deras arbete?

Var er själva! Lita på det ni gör och anpassa er inte enbart för att bli ”signade”

Många tror tyvärr att skriva under ett kontrakt med ett skivbolag är det ultimata målet och att det är därifrån allt skall hända. Så är det tyvärr inte särskilt ofta, det är då mycket bättre att ha en stabil grund att stå på, där ni är i så stor grad som möjligt oberoende av andra.

· Vad jobbar ni med just nu på Black star foundation?

Nya skivor med Holmes, Suis Lalune, Pg.lost är på gång under senare delen av våren.

Nya skivor med Meleeh, Pg.lost, Abandon och Jesaiah finns ute just nu.

Vi har också börjat släppa skivor på vinyl igen, det är snyggt och hur kul som helst!

/Emil

Vi tackar Emil för intervjun och rekommenderar er alla läsare att kolla in skivbolaget.